söndag 13 juni 2010

kommunikation


Här i Vigo börjar tiden gå snabbt, och folk resa hem. Men det rör egentligen inte mig så mycket, på sistone har jag umgåtts mera med mina lokala bekanta än med andra erasmus. Det har blivit så då det inte är skola mera. Imorgon har jag sista tenten, jippii! Och sen kommer familjen.
Det har varit mycket spanska och galiciska, och sena kvällar på stadens barer och musikställen. Men svenska fick jag faktiskt också prata häromdan, då jag träffade en svensk flicka som är au pair här. Så mycket snabbare jag pratade då det gick på svenska! Jag har funderat mycket på tvåspråkighet eftersom jag nu har tent om det ämnet, och dessutom pratar flera olika språk här. Jag märker nog att det går långsammare då jag pratar andra språk än svenska, men å andra sidan pratar jag ganska långsamt då också.
Annat som jag upplevt de senaste dagarna är galicisk ironisk humor, eller tvetydiga skämt. Den här humorn är väldigt vanlig här, och jag är inte ännu riktigt van med den. Ofta förstår jag att vissa saker kanske inte ska tolkas bokstavligen, men sen är jag ändå osäker och ber om en förklaring då alla andra redan förstått och skrattat. Men jag är den lite dumma utlänningen, haha.
Hur som helst, så är jag nu rejält nervös för konserten på midsommardagen, då jag ska stå ensam på en scen och se ut som om jag är en stenhård metalsångerska á la Lacuna coil. Jag tar gärna emot tips för hur jag ska klara av detta! Kläderna är det minsta problemet, snarare är jag orolig för att jag kommer att vara alltför stel och blyg. Men kanske kan jag få coaching av min proffsiga lillasyster, som är van sångsolist! Respekt alltså, hon är 15!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar