Nästan finsk vapp (och lite annat också)

Söndag. Ensam hemma med en massa skolgrejer att göra, både idag och igår. Inte så muntert, särskilt som jag igen har flunsakänningar. Nu har jag dock garderat mig med någon sorts svamp-baserad, ganska dyr dryck från en hälsokostaffär. Hoppas det hjälper. Annars får jag helt sluta gå ut på kvällarna - den här veckan var jag ute bara på fredag. Då ordnade jag en rätt så finsk vappen, med hemlagade munkar och mjöd. Det var en del jobb med munkarna, men de blev lyckade och allt gick åt! Det är nog roligt att ordna fest ibland och vara värdinna. Många hade t.o.m. klätt ut sig lite, det fanns en blå bonde, två olika rödluvor (ofrivilliga) och så trollsländor som landade i olika hår under kvällen. Sedan gick vi ut en stund.
Jag funderar mycket på sjungandet just nu, och försöker öva hemma så mycket det nu är möjligt utan instrument/komp. Ibland går det bättre och ibland sämre. Men det är roligt att sjunga med bandet, trots att sångerna ibland är i helt fel tonart och pojkarna vägrar ändra för att det skulle bli för jobbigt..
Jag har reagerat på hur folk pratar med utlänningar, eller i allmänhet folk som inte kan språket som talas. Vissa mänskor, ofta såna som inte har någon lingvistisk bakgrund, pratar glatt på utan att tänka på att vissa lokala ord kanske inte förstås av utlänningar (vilket är helt bra för mig eftersom jag lär mig nya ord så småningom), medan andra först pratar extra tydligt, och sedan när de märker att man förstår, använder ett väldigt korrekt standardspråk. Det här sistnämnda gör jag också med personer som håller på att lära sig språket vi pratar.
Nu ska jag skriva vidare på litteraturarbetet, det känns onödigt. Det här är nog den första och sista frivilliga litteraturkursen jag går..

Nattliga äventyr

Jag har märkt att jag allt mer ogillar att gå ut under dagen, och istället ser fram emot kvällar och nätter. Världen är vackrare då och folket man träffar på är, eller åtminstone verkar vara, intressantare. Detta kan ha att göra med att jag stiger upp väldigt tidigt på vardagsmorgnar,och sedan sover längre i slutet av veckan.
Hur som helst, nattliv har jag fått uppleva den senaste veckan! Förra lördagen var jag i Porto i Portugal, där vi gjorde allt lite omvänt: bio mitt på dagen, då solen sken, och sen sprang vi omkring ute i regnet senare och letade efter en försvunnen plånbok. Bl.a. Vinet var riktigt gott, jag förstod en del portugisiska och det råkade vara öppet hus i alla gallerier så vi såg konst och gjorde själv konst genom att beklä några stackars statyer med våra underbara 3D-solglasögon från bion..

I fredags (efter en trevlig erasmusnatt på torsdag, med en runda i gamla stan i Vigo med shottar + kokt ägg i ägget och öh, porrón i Porrón) for jag med de kära bandkamraterna på en nattlig exkursion till en övergiven militäranläggning med underjordiska tunnlar. Vi hittade de gamla kanonerna, flera meter under marken, och jag blev rejält skrämd flera gånger först då polisen plötsligt kom och undrade vad vi gjorde (bara dricka lite vin och se sig omkring) och sen när Diego lyckades skrämma mig i tunnlarna. Men en gitarr och tillhörande sång fick oss på bättre humör.
Nu gäller hårt studerande den kommande veckan, för att sedan kunna fira nån sorts vapp på fredag. Jag ska försöka laga munkar och mjöd och bjuda några mänskor.

Ensam gryta

Ikväll lagade jag jätte god gryta med grönsaker, kokosmjölk och seitanstrimlor. Men men, ingen att dela den med. Plötsligt känns allt helt fel här, men jag anade att det skulle komma eftersom allt varit så trevligt hittills. Det lär ju vara så, att man får en kris efter ca 2-3 månader på en ny plats då allt inte längre är så rosenrött. Det är den tiden, då man lite lärt känna staden och mänskorna, men ingen djupare kärlek ännu fötts. Och saken blir inte bättre av att ni där hemma har roliga födelsedagar och konserter att se fram emot. Jag skulle gärna vara med, tro mig!
Som tur har jag ändå mycket att göra, så alltför mycket ältande hinner jag inte med. Imorgon far jag till Porto i Portugal och dricker portvin, förhoppningsvis! Nu lite efterrätt.

Musik: Kent!

Resor-påsk-flytt-sol...

En hel del vatten har hunnit rinna under Galiciens många broar sen jag skrev här sist. Här är det vår på allvar nu, med säkert 25 grader varmt sedan fredag och så varmt idag att jag inte kunde sitta på balkongen och läsa.. Men senare på dagen lockade ändå stranden, som var full av folk.
Nu bor jag på tionde våningen med två spanska flickor och en katt. De är riktigt trevliga. Jag är nöjd över att jag flyttade, särskilt som det luktade hemskt i mitt förra rum.
Leo kom hit 19 mars, och före det hände inget särskilt eftersom jag bara studerade flitigt. Då han var här for vi omkring ganska mycket. Vi var på några kortare utflykter, till Cangas som är mitt emot Vigo där vi gick på ensamma små stränder i solen. Och hittade rosa snäckor! Sen var vi i Santiago, där det regnade (det gör det alltid) och upptäckte staden och de olika konstiga barerna. Jag kan upplysa er om att jag provat på den traditionella kaffelikören här så många gånger, att jag börjar urskilja vilken som är god och vilken som inte är det! Kaffelikören är inte så stark som vår, så man kan dricka ett stort glas åtminstone. Gott.
Till påsk for vi till norra Galicien, först till Ferrol där påskprocessionerna var militäriska och imponerande. Kuslig stämning nästan. Sedan, en mindre stad där vi fick bo hos en excentrisk typ en natt. Han var väldigt trevlig och presenterade oss för hela staden, och i ett skede meddelade han för förbipasserande gamla damer att han vigt mig och Leo, på sin balkong! Men detta var kring klockan tolv, efter några glas vin..

Mellanspel

Stad, lukter och mänskor. Ett enda vimmel, både utanför och inne i hemmet. Uppe vid universitetet är det lugnt och naturskönt, med storslagna berg och hästarna som kommit med sina föl. Man inspireras riktigt till att studera!

Medeltida festligheter och musik

Tiden går så snabbt här så jag knappt hinner med! Jag har mycket skolgrejer att göra, och om mindre än två veckor får jag en trevlig gäst: Leo kommer hit och är här i några veckor. Då blir det resor och fest! Före det ska jag jobba hårt med skola, musik och att hitta lägenhet. Det senare är ett evighetsprojekt verkar det som.
Igår var jag hela dagen på medeltida festival i en liten stad, Baiona, här intill. Det firades att staden var den som tog emot Kolumbus hemvändande skepp från Amerika. Det fanns mycket att se: historiska skådespel, tornerspel, ett gammalt fort från vilket man hade utsikt över havet. Vågorna var hiskliga där, och sällan har jag sett så mycket hav som där! Dessutom var de trånga små stenbeläggda gatorna i gamla stan fullproppade med försäljningsstånd med olika matvaror och hantverk. Vackert och gott! Jag kände mig finsk och provade både meterlakrits och lakritste. Ingendera smakade riktig lakrits, och den förstnämnda var närmast ett skämt som mest smakade jordgubbe och gummi. Det bästa med hela dagen var att så många var utklädda i vackra medeltida kläder, och de vackra hästarna som var med i flera uppvisningar.
Idag var jag dessutom och träffade min blivande sånglärare, som jag ska ha min första sånglektion med på onsdag! Hon är argentinsk och verkade proffsig. Ser fram emot det! Kanske Lyran nu också tar emot mig, de tyckte att jag skulle ta sånglektioner och återkomma senare.. Jag kommer att kunna säga åt Lyran att jag kan sjunga, IN YOUR FACE som min väninna Egle skulle säga!

En ljus dag/un día de luz

Idag var jag till den riktiga stranden för första gången. Jag träffade på några franska flickor på bussen, de skulle också till stranden så vi slog följe. Det var underbart att gå i sanden med bara fötter och värma sig i solen efter all denna kyla och fukt. Man kunde vara i t-skjorta!
Annat som kan rymmas in i en vanlig dag:
- recept på hur kokar man jättestora gröna bönor
- middag med åtta män (!). Jo, de tyskspråkiga pojkarna hade bjudit in en massa andra, och jag råkade vara hungrig. Helt trevligt.
- romaner från 1800-talet på spanska. Väldigt givande, och nyttigt! Och det mesta som skrivits för länge sen är tänkvärt ännu idag.
- jag har kontaktat Amnesty i Vigo, och nu bjöd de in mig att delta på ett möte nästa vecka, och berätta lite om Finlands Amnesty! Spännande

Jag har ingen lägenhet sen heller. Nu står valet mellan att bo kvar i den röriga, mansdominerade erasmuslägenheten med typ åtta personer, där det garanterat finns folk hemma för middagar och annat, eller att flytta till en mindre bostad med 3-4 spanska mänskor, som inte nödvändigtvis är så sällskapliga. Hm. Och beslutet borde fattas före fredag!

En Español:
Hoy hace 17 grados en Vigo, y fui a la playa en manga corta! Increible con calor y arena debajo de los pies.
Hay casi sólo hombres en mi piso, y ayer cené con ocho hombres.. Hm, y también son más jóvenes que yo. Todavía estoy pensando en mudarme - pero nunca se puede saber cómo es vivir realmente en un piso, cómo va a ser la gente y tal. Hay que vivirlo para saber.
He leido novelas del siglo XIX, muy interesante. Casi me he perdido en mis pensamientos estos días, tanto me han hecho pensar! Pero me encanta eso.